Okej, jag är fortfarande ganska skeptisk till hela den här kolonigrejen, då jag inte riktigt vet vad man ska hitta på där. Jag har lite svårt för att bara “relaxa” och sitta och glo, då jag snabbt blir rastlös. Inte heller är jag det minsta intresserad av blommor och andra växter, tvärtom kan jag knappt bry mig mindre.

Men, jag måste säga att det faktiskt är lite avkopplande att plocka ogräs. Det är väl just förstörelsemomentet i sig som jag uppskattar, och hur jag har makt över dessa små växter. Man hör nästan hur maskrosen skriker när man rycker upp den, men jag bara ler och tänker att det är rätt åt den. Die, all of you. Det är ungefär samma känsla som när man slår ihjäl en mygga som just hade tänkt suga blod från dig.

Jag har också slipat bort rost från metallrör, även detta ger en viss tillfredsställelse. Här är principen densamma, fast istället för en mygga eller en maskros så är det rosten jag tar kål på.

Slutsatsen antar jag är att det är roligare att förstöra än att skapa.

För något år sedan upptäckte jag att de har döpt om godiset Käck till Kick. Det stör mig lite. Jag har visserligen troligtvis inte ätit det på 20 år, och inte ens då var det något jag smakade särskilt ofta, men rätt ska vara rätt. Är det för att det ska vara lite mer internationellt som Käck inte duger?

För övrigt hör man aldrig någon säga att något är “käckt” längre. Det är nog ett 80-talsord.

Jag hatar att behöva sortera mina filer på datorn, speciellt filmer. Jag vill ha det organiserat och lättillgängligt, men jag vet inte exakt HUR jag ska organisera dem. Just när det gäller filmer så finns det så många olika saker man måste ta hänsyn till. Ska man sortera dem i bokstavsordning eller kategori? Och väljer man kategori så är det inte alltid helt klart vilken kategori filmen tillhör, dessutom tillhör de ofta flera olika kategorier. Som en action/komedi - ska den placeras i action eller komedi? Sedan kanske man har olika format på sina filmer, då vissa är divx/xvid medan andra är DVD eller mkv. Ska man sortera dessa för sig, och ska dessa i sin tur sedan sub-kategoriseras? Och de filmer man redan har sett, ska dessa blandas med sådana filmer som man inte har sett? Jag är dessutom noga med att lägga in texter och omslag till mina filmer, men sådana filmer där jag ännu inte har hittat text eller omslag, ska dessa läggas bland de andra filmerna eller i en separat mapp?

Så, då såg jag till att köpa mig en Android. Visst, iPhone är också en otroligt cool telefon, men just tanken på att jag på ett relativt enkelt sätt kan göra mina egna applikationer till Android tilltalar mig så mycket mer (dessutom är iPhones löjligt dyra). Om det är något program jag saknar så har jag faktiskt möjlighet att skapa det själv. Och så kan man multitaska utan några konstigheter, vilket det bara är iPhones allra senaste modeller som (snart) klarar av.

Däremot finns det en sak som upprör mig ganska mycket - programmen till Android är i regel så väldigt mycket fulare än programmen till iPhone. Det är väl också för att iPhone-programmerare är mer Mac-människor än de som programmerar till Android, så de är säkert oftast lite mer petiga med att det ska vara snyggare. Snyggare och enklare, kan man nog också tillägga, då jag upplever hela Android och dess program som mycket rörigare än konkurrenten.

Hur som helst så är det nog en rolig leksak, och jag kommer nog inte att bli besviken.

Jag blir så irriterad på mig själv för att jag kan gå omkring och störa mig på saker hur länge som helst.

Som den där hemska kontrollanten på tåget i somras! Gah, jag hatar henne! Jag blir lika förbannad varje gång jag tänker på det.

Eller när jag kommer att tänka på sådana som tycker att David Lynchs filmer är bra. Vafan, hur kan ni tycka att den där skiten är bra?! Förmodligen försöker de väl bara verka vara kulturella, och då ska man gilla konstiga filmer.

Eller när jag tänker på sådana där rabiata, “politiska”, ungdomar som ser allt i svart eller vitt, som vägrar att inse att någon annan åsikt kan vara helt okej. Ungjävlar, allt är inte i svart eller vitt! Och så går de omkring och kastar sten och klottrar, med någon dålig politisk ursäkt som bortförklaring. Gah! Stryk borde ni ha! Tur är väl att de flesta kommer att mjukna med tiden, och inser att deras låtsatspolitik kanske ändå är så himla perfekt. Men nu blev jag arg igen, då jag vet om att det finns sådana som ALLTID kommer att bete sig som radikala fjortisar. Maddafakkas!

Eller alla tonårstjejer som är “bisexuella”, förmodligen för att det är lite hippt. Sluta, ni kommer med största sannolikhet ändå att föredra en rejäl kuk penis så småningom!

Det är väl också därför som jag försöker undvika att tänka på eländet, för att surgubben inom mig dyker upp…

Okej, är det bara jag som tycker att det är helkorkat att det just nu går två filmer på bio som egentligen har samma titel? Den ena filmen heter “9″ och den andra (som har premiär imorgon) heter “Nine”. Det är ju som gjort för att det ska bli missförstånd. Det lär nog bli en hel massa folk som råkar gå och se helt fel film.

Tänk framförallt om man ringer och bokar biljetter - “Jag vill boka biljetter till filmen “9 (Nine)”", så kommer man dit och får helt fel biljetter. Eller om någon man känner som har sett en av dem säger “Du måste se den!”, så går man och ser helt fel film. Helrörigt ju!

Okej, efter att ha haft fullt upp på jobbet i flera månader, det har till och med varit rent av stressigt den senaste tiden, så blev jag helt plötsligt klar med allt jag skulle göra. Eller rättare sagt, det är snart dags för release, så de vågar inte göra fler ändringar.

Det kom ett par småändringar idag, men that’s it. Jag fick i alla tid över att renskriva protokollet från vårt senaste månadsmöte, som snart var för en månad sedan…, som jag inte hunnit med tidigare. Men nu… blev det lite tomt. Och jag vet inte för hur länge. Det är skönt att slippa stressa, men jag är rädd för att jag mest kommer att sitta och rulla tummarna nu.

På Uppdrag Granskning så var det en kvinna som nämnde att det var allt fler som jobbade på obekväma arbetstider. Finns det ens något som heter bekväm arbetstid?

Hur bekvämt är det att gå upp tidigt på morgonen, när det fortfarande är mörkt ute och man helst av allt vill ligga kvar ett par timmar? Tills man faktiskt är pigg nog att gå upp? Hur bekvämt är det att ta sig till jobbet, jobba åtta timmar, för att sedan ta sig hem igen? Gärna i snö, regn och rusk? Hur bekvämt är det att gå omkring som en zombie under resterande tid, då jobbet faktiskt gör att man inte orkar göra något på den fritid som blir över?

All arbetstid borde anses vara obekväm.

Jag förstår inte hela den här hysterin när det gäller julrea. Jag var ute och gick en sväng på stan idag, och det var folk överallt, speciellt i de butiker som har rea. Problemet är väl dock att det mesta som är på rea är på rea av en anledning. Kläder som är på rea är i 95% av fallen för fula för att säljas till fullpris, och elektronik på rea är oftast utgående eller rent av gamla modeller som butikerna helst vill bli av med.

Man kan ju inte köpa saker bara för att det är billigt.

Såg idag en jobbannons som webbprogrammerare hos Saab. Jo, det känns ju som en trygg arbetsplats…